Hur gick det till?

Samma sak varje år. Jag lovar mig själv att njuta av det, att verkligen ta in det och spana efter minsta tecken.
Men likförbannat så hinner jag inte med! Helt plötsligt är det bara så!
Jag talar om träden och utblomningen av löven på våren. Helt otroligt....förra veckan gladdes man åt små knoppar här och var, idag är alla i full blom! Det är grönt överallt. Så otroligt vackert!

Jag har nyss kommit hem från jobbet.
Igår jobbade jag inte med Annelie, utan Birgitta, de hade bytt. Det funkade jättebra, jag älskar att jobba med folk som inte stressar.
Ikväll jobbade jag med fröken S från våningen över. Hon blev paff över hur jobbigt vi har det hos oss, de däruppe klagar nämligen hela tiden och säger att vi har det så lätt hos oss och att de har det mycket jobbigare. Men de vet inte hur det är med den nya gubben och nu när en tant har blivit jättedålig efter sitt fall och höftledsfraktur.
Hon är otroligt jobbig, inte nog med att man ska hålla koll på gubben som igår försökte klättra ut genom fönstren igen och hela hela hela dagarna går fram och tillbaka och tjatar om att han måste få komma ut och gå hem, nej, tanten som trillat har tappat talförmågan och blivit som en liten skitunge. Och det är med flit. Hon gråter utan att gråta. Liksom "tyck synd om mig" snyftningar. Det roliga är att när hon tror att ingen ser henne så kan hon gå själv och klara sig själv och sitter inte och gråter över hur ont hon har. Nej hon vill ha uppmärksamhet helt enkelt.
Och det är fan inte lätt när man är två som arbetar med 7 stycken!
Utöver de här två har vi en tant som ofta trillar (hon som fick sy i huvudet om ni minns) och hon ska hela tiden resa på sig själv och vandra iväg utan att veta vart. Man blir verkligen livrädd när hon kommer vinglande!
Plus vår lilla zombie som går och plockar på sig allt hon hittar och stoppar det i blöjan och river ned allt som går att riva ned. De enda som är lugna är de två som sitter i rullstol permanent.
Men jag älskar jobbet ändå, det är en riktig utmaning för mitt psyke  =)

Nu ska jag kramas lite med min man innan han går och lägger sig. Jag har annat att göra, orkar inte lägga mig än.

Jahaja, det fungerar tydligen inte att lägga in bilder just nu, så dagens djur får komma lite senare eller imorgon.

Pöss o kräm!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0