23:e december. Mina rädslor.

Japp.
Nu skulle jag kunna vara PK och skriva en massa om att folk dör, att jag blir invalid, att nåt hemskt hände Lokeman...
Men istället tar jag och skriver om mina fobier, de kan kännas lite roligare att läsa om.

Clowner
Otäcka hemska saker.
Och säg inte att det beror på Stephen Kings It för det gör det inte. Den clownen ser elak ut.
Jag är rädd för clowner som ser glada och snälla ut.
Med påmålade leenden och kluckande skratt.
Vem vet vad som döljer sig bakom de där glada ansiktena egentligen?
Potentiell mördare, pedofil eller kannibal?
Nej, vidriga är de. Just för att de lätt döljer sig bakom sminket och färgglada roliga kläder.

Sand
Det är sant.
Sand är hemskt. Och mjöl. Och allt annat torrt puderartat.
Äckligt! Så äckligt att känna på min nakna hud!
Fjantigt, det är ju bara sand! Har jag hört hur många gånger som helst.
Pfft, tänk på hur många som inte tål ljudet av bestick mot en tallrik, eller när man bryter sönder frigolit.
Precis så känns det för mig om jag tar i sand eller mjöl.
Jag ryyyyser!

Folk utklädda till maskotar
Se Clowner

Porslinsdockor
Kalla, stela ögon som stirrar på en.
Med ögon som dessutom följer en överallt.
Usch.

Hundar
En gång blev jag jagad av en hund som högg mig i baken och ryggen ett flertal gånger.
Efter det så är det få byrackor som jag tycker om.
Jag går gärna över vägen till den andra trottoaren om jag möter någon med hund.
Spelar ingen som helst roll om det är en biffig rottweiler eller en bjäbbande tax. Jag är rädd.
Dessutom dreglar de och luktar röv ur munnen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0