Vi har internet!
Jag kan blogga! Lyckan är gjord!

Vi har fortfarande hälften av alla kartonger kvar stående överallt, i Lokemans rum står allt som vi inte vet vart vi ska göra av och alla bokhyllor måste dras fast i väggarna innan vi kan plocka upp i dem.
Men jag kan blogga!

Då är jag nöjd.
Hoppas mina läsare har orkat vänta på mig. Det märks.