Master of Illusion
Det är nog jag. För trots mina glättiga blogginlägg, trots att jag håller humöret uppe så skriker jag inombords.
Jag gråter. Jag rasar. Jag våndas. Och jag tror jag är på väg mot depression igen. Om jag inte försöker göra nåt åt det. Saken är bara den att jag inte har någon som helst aning om vad jag ska ta mig till!
På min bröstkorg, på mina armar, i min nacke och mitt hårfärste har det kommit massa massa kliande eksem. Stressutslag, jag känner igen dem så väl.
Vad ska vi ta oss till? Hur ska det gå? Kommer vi klara oss? Kommer Knyttet få en dräglig uppväxt? Kommer vi för alltid vara det misslyckade paret? Varför fortsätter det att drabba just oss?
Jag gråter. Jag rasar. Jag våndas. Och jag tror jag är på väg mot depression igen. Om jag inte försöker göra nåt åt det. Saken är bara den att jag inte har någon som helst aning om vad jag ska ta mig till!
På min bröstkorg, på mina armar, i min nacke och mitt hårfärste har det kommit massa massa kliande eksem. Stressutslag, jag känner igen dem så väl.
Vad ska vi ta oss till? Hur ska det gå? Kommer vi klara oss? Kommer Knyttet få en dräglig uppväxt? Kommer vi för alltid vara det misslyckade paret? Varför fortsätter det att drabba just oss?
Kommentarer
Postat av: Camilla
Ja ni kommer klara det :) När knyttet väl är framme kommer ni göra allt ni kan för det.
Hur går det med magen?
Jag har oxå fått eksem fast i knävecken som spridit sig på benet och magen :/ har aldrig haft det förut så lite jobbigt är det.
Imorgon ska vi få lyssna på hjärtat :)
Kram
Postat av: mamma
Älskade barn! Ni är så underbara och tillsammans är ni starka - tänk på det!!! Sen så har ni ju alltid lilla mig.......
Trackback
