Jag blir ju schizofren

Jag har läst alla böckerna om "Mia Eriksson" som tvingades emigrera från Sverige på grund av sin muslimske man. Det är fyra böcker som handlar om just hennes liv.

När jag har läst de här böckerna har jag hatat, gråtit, skrattat, förbryllats över att det får vara såhär, glatts och tyckt att "Mia Eriksson" är Sveriges största hjältinna genom tiderna.

Men nu läser jag en bok av journalisten Monica Antonsson, en bok som berättar vad som egentligen skedde. Först trodde jag att det var en bok som var skapad för att enbart trycka ned "Mia" och sätta vingar på mannen som tydligen skadade henne så. Men så är det inte. Det finns både positiva och negativa sidor av alla människor som florerar i boken och det får mig att må illa, eftersom det skapar trovärdighet i det Monica skriver. Allt man nånsin känt när man läst de första böckerna vänds bak och fram och ut och in. Allt blir bakvänt och fel och man äcklas verkligen av hur en människa kan bete sig.

En del av mig vill fortfarande hylla "Mia" och hennes överlevnadsinstinkt som hjälpt så många kvinnor få självförtroende. Men det är svårt när man läser rena fakta och ser utdrag ur riktiga dokument.

Så jag får helt enkelt utveckla multipla personligheter (nej jag vet att de inte är detsamma som schizofreni, men jag tycker det är ett fint ord, så det så) och hålla isär mina olika åsikter om böckerna från varandra.
Hoppas ingen av sidorna läser detta inlägg, då blir det ett jävla liv med bråk och käftsmällar kan jag lova!

Jag har medvetet undvikit att läsa alla de där böckerna, för jag levde själv under hot i några år. Dock inte av någon i min familj, utan en person som bara råkade komma in i mitt liv på ett bananskal, som sedan körde med utpressning och hot, allt från SMS till ett vapen mot mig och sonen (då ca 10 månader gammal) i mitt eget kök.. Jag har än idag skyddade personuppgifter och en del annat, men jag lever i det närmaste normalt nu (äntligen)..

Jag har valt att inte läsa om det för att alla historier har två sidor. Även de som verkar vara solklara fall, som de första fyra böckerna. Jag skulle bara bli arg av att läsa dem, tyvärr. Jag känner till mycket av problematiken med att vara hotad, inte bli trodd, leva på flykt, gömma sig, osv, och det är inte lätt, men hur det än är så finns det alltid en annan sida av även det livet. Sen att LM skriver bra böcker är en sak, jag läser gärna annat hon skrivit, men inte de här..



Men nu ska jag återgå till att lusläsa din blogg :o)

Ha en bra dag!!

J