Bortse från mitt förra inlägg. Ni får ha överseende med att jag inte alltid är på topp. Det är bättre nu i alla fall.

Men, återigen så är klockan alldeles för mycket. Varför gör jag så här? Jag går och dyngtrött hela dagarna, men när Henrik har lagt sig så är jag vaken flera timmar till och kommer inte i säng. Jag måste vara en riktig idiot ibland.

Idag var det i alla fall inte Lost som höll mig uppe, utan ett stress-spel där man lagar mat åt en rad otåliga kunder. Mycket roligt, mycket stressigt och mycket beroendeframkallande.

På tal om stress....mitt hjärta skenar iväg till 120 varenda gång jag ser min mormors telefonnummer komma upp på telefonen. Hon är så snäll mormor, men hon gör mig otroligt stressad. Jag svarade inte när hon ringde förut, hon vill säkert tjata om ifall mamma har ringt. Varför kan hon inte bara tagga ned några hekto? Hon pratar jättehögt och jättefort också, så man har inte en chans att lägga in nåt eget i samtalet. Sen ger hon mig alltid dåligt samvete och säger "ni vet vart jag finns om ni får för er att komma och hälsa på". Och varenda samtal med henne får mig att gråta när jag är så fragil som jag tydligen är nu.

Idag gick jag i alla fall in i vecka 31, känns konstigt att det inte är länge kvar...vilken upp-och-nedvändning det kommer bli av livet! Jag hoppas att jag blir en bra mamma i alla fall, att Henrik blir en bra pappa tvekar jag inte över. Det är mig själv jag är osäker på, jag känner redan skuld gentemot Knyttet på grund av den levnadsstandard som han föds in till.

Nej, nu ska jag inte grubbla upp mig mer, utan ta mig i kragen och lägga mig.

Dagens middag: Kyckling, ris och currysås

Dagens Djur



PS, ni som är inne får gärna lämna en kommentar så jag vet vilka ni är som följer mig på resan!