Ni får ursäkta den dåliga uppdateringen, men jag har jobbat väldigt mycket nu och är helt slut efteråt.
Och jag trivs inte nå vidare på jobbet tyvärr.
Men det får gå ett tag, det är ju pengar.
Även om min chef allmänt går under namnet "ärkedraken" på boendet och att hon inte tycker om barn och därför inte har någon som helst förståelse för att man kanske måste vara hemma med vård av barn ibland.

Jaja.
Lucka nummer 21. Det här får mig att gråta.

Hmmm, återigen är det en lista som kan bli hur lång som helst.

Både triviala saker och allvarliga saker.
Filmer har en förmåga att få mig att gråta. Jag har så otroligt lätt för att sätta mig in i det som sker och omvandla det till hur jag skulle känna i den situationen, vilket gör mig till en snyftande geléklump ofta.

Pengaproblem får mig att gråta. Och tyvärr inte de pengaproblem som de fattiga i andra länder har, utan mina egna. Jag är ständigt orolig för hur vi ska klara oss och när det ska lossna för oss liksom.
Kommer vi någonsin kunna ha planerade och betalda semestrar?
Kommer Loke kunna få det han förtjänar, det som inte jag fick?
Kommer vi kunna flytta någon annan stans nån gång?

Låttexter kan få mig att gråta.
Om man lyssnar på texten och verkligen förstår den (det mesta av min musik har texter som består mycket av misshandel, våldtäkt, pedofili, självmord och smärta) så kan tårkanalen vridas på till max.

Ibland får även självömkan mig att gråta. Allt som jag varit med om i livet. Allt som jag aldrig fick chansen att uppleva, sådant som borde vara självklarheter för andra. Så otroligt löjligt att gråta över egentligen då man inte kan förändra det som varit. Dessutom ska man inte gräva ned sig i självömkan när andra har det sämre än en själv.

Ja, Det var lite av vad som får en Lenka att skrynkla ihop hela ansiktet och böla.
Inga vackra, tyst rinnande tårar här inte!