Svårt
Nu har jag upptäckt vad svårt det är att ha bebis, jobba kväll och kunna blogga samtidigt. Det blev visst dåligt med uppdatering igår!
Nu på morgonen har jag kramat och pussat min bebis för första gången sedan 11 igår förmiddag. Och det är underbart kan jag lova!
Mina fotar gör ont. Man sitter kanske 10 minuter sammanlagt på de 8,5 timmar man är där.
Men det är fortfarande roligt! Man får vara med om så mycket.
Nu ska jag hiva java. Snart kommer Micro-Mike, Jessie James och Sabina för att hälsa på.
Och 13.30 kör jag igång med ett nytt kvällspass. Och imorgon går jag direkt på morgonpasset.
Exakt! Det är skitmysigt att fippla och dona och göra vad man vill :) Jä, det är ett studentrum med dusch och toalett, köket delar man med de andra i korridoren :P 19 kvadrat ligger det på, men det räcker för en person :)
Fy fan för dom där kväll och sen morgonpassen, då känns det som att man lika gärna kunnat jobba natten också!
Nej jag var inte rädd för att Leonel också skulle ha gastroschisis. Det är inte ärftligt och händer bara ett par gr varje år i Sverige, så om det hänt två gånger hade det varit något slags rekord! Men däremot så var jag svinrädd för att det skulle hända något annat! Annars är det ju lätt att tänka att det bara händer andra. Men denna gång så drabbade den ovanliga skiten mig istället hehe, bröstböld är ju inte heller vanligt men hellre att det drabbar mig än ungarna!
Och jag tittar också på dom där programmen! Såg ett program där en liten pojke med gastroschisis dog, det kändes i hjärtat!
Ja du har fullt upp..kan tänka mig att du saknar lilleman!
Ha en goo dag..kram
